Ödesdigra apor

I oktober 1920 skulle den 27-årige kung Alexander av Grekland möta sin baneman. När han promenerade i den kungliga trädgården på egendomen Tatoi attackerades hans hund Fritz av apor och i sitt försök att skydda hunden blev kungen allvarligt biten. Han försökte slå bort en attackerande apa med sin käpp och blev då lätt biten och en tillskyndande apa hjälpte nu till och gav kungen ett ännu värre bett. Såret var infekterat och trots flera operationer avled kung Alexander några veckor senare.

Kungens oväntade död ledde till en politisk revolution. Alexander hade stått för en omsvängning till de allierades sida jämfört med hans tyskvänlige far under första världskriget. Med stöd av England och Frankrike iscensattes 1919 ett krig mot det osmanska riket för att erövra de grekiska städerna utmed Mindre Asiens kust. Kungens plötsliga död efter apbettet vände emellertid upp och ner på situationen – hans avsatte far kung Konstantin återtog makten och den mäktige premiärministern Venizelos störtades. Militärledningen, lojal mot Venizelos, byttes ut vilket sägs ha försvagat arméns effektivitet. England och Frankrike drog tillbaka sitt stöd och resultatet blev en militär katastrof i kriget mot osmanerna samt den stora folkfördrivningen av greker från osmanska områden där de bott i flera tusen år och av turkar från grekiska områden. Winston Churchill suckade senare att ”it was a monkey bite that caused the death of those 250 000 people”.