söndag 29 augusti 2010

Kejserlig överkamning


En ung svenska som besökte kurorten Ems 1885 såg där kejsar Wilhelm I av det nyskapade Tyskland. Den 88-årige kejsaren var en flitig besökare i kurortens lilla teater där han satt mest varje afton på första parkett - "och från min plats kunde jag beundra, hur skickligt Hans Majestäts få hårslingor voro ordnade, hopfästade med små nålar".

lördag 21 augusti 2010

Tvåhundra år av Bernadottar


Tvåhundraårsminnet av valet av den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte firas just nu i Örebro. Orsaken är att det var just i Örebro den urtima riksdagen 1810 som valde den franske advokatsonen till svensk kronprins hölls. Bernadotte var egentligen en dark horse i sammanhanget. Huvudkandidat var den danske prinsen Fredrik Christian av Augustenborg (bror till den nyligen avlidne svenske kronprinsen Carl August). Andra möjliga kandidater var den danske kungen Frederik eller prins Gustaf (tidigare kronprins och son till den störtade Gustaf IV Adolf). Kungen ville gärna ha sin kusin hertig Peter av Holstein till tronföljare men Napoleon ansågs ogilla ett sådant val. Egentligen var också Napoleon den allra viktigaste faktorn i kungavalet.

Drottningen skrev om detta i sin dagbok: "Inom alla fyra stånden voro meningarna mycket delade. Bland adel och prästerskap lutade många åt en förening av de tre skandinaviska länderna [dvs kung Frederik av Danmark]; bönderna och i allmänhet de lägre klasserna röstade för prins Gustav, ty de voro ännu trogna den gamla konungafmailjen. Prins Peter av Holstein-Oldenburg hade minsta antalet anhängare. Talrikast var det parti som en gång låtit utkora salig kronprins Karl August och nu önskade se hans broder hertigen av Augusenburg som tronföljare. Allt tydde på att detta parti skulle avgå med seger, synnerligast som både kungen och regeringen bestämt sig för denna prins. Men i Stockholm däremot talades redan i början av månaden mycket om fursten av Ponte-Corvo [Bernadotte]."

Prins Gustavs anhängare (varav den främste, Axel von Fersen, nyss lynchats i Stockholm) höll sig borta från Örebro. Hertigen av Augustenborg hade flest anhängare och allt syntes klart. Då anlände en kurir från Paris som meddelade att Bernadotte var villig att bli kronprins. Kuriren medförde också ett tandpetaretui med ett porträtt av marskalkens maka och son som ytterligare argument - vid Bernadottes val fick man en tryggad succession. Snabbt spred det sig att Napoleon ville att hans marskalk Bernadotte skulle väljas till svensk kronprins och för att ställa sig in hos Europas mäktigaste man gjorde man honom till viljes.

Från guvernörer till kommunala skolor


I veckan började den 6-åriga norska arvprinsessan Ingrid Alexandra skolan. Föräldrarna har valt att sätta dottern i en "vanlig" kommunal skola istället för en exklusiv privatskola. Detta kan sägas vara det senaste steget i en utveckling som gör kungligheter mer vanliga. Att prinsar och prinsessor numera går i "vanliga" skolor ses som självklart, även om dessa skolor ofta just är exklusiva privatskolor. Det har givetvis inte alltid varit så utan furstliga elever i skolor är en relativt ny företeelse. Under 1600-, 1700- och större delen av 1800-talet var normalfallet att en adlig guvernör utsågs som hade övergripande ansvar för prinsens studier. Det praktiska arbetet utfördes sedan på slottet av särskilt utnämnda privatlärare.

I Sverige bröts denna tradition på 1860-talet när prins Oscars (blivande Oscar II) söner placerades i den nygrundade privata Beskowska skolan. Drivande kraft bakom beslutet var prinsarnas mor hertiginnan Sophia. Hon sågs som relativt liberal och modern och var därtill aktivt väckelsekristen. Det sistnämnda torde haft sin betydelse för att just väckelsepastorn Beskows skola valdes. Beskowska skolan var givetvis mycket exklusiv och eleverna tillhörde samhällets elit - bland andra beskowianer hittar vi Hjalmar Branting, Olof Palme, Verner von Heidenstam, Sven Hedin och Ulf Dinkelspiel. Idag används huset av Folkuniversitetet.

fredag 20 augusti 2010

Änkekejsarinnan och hennes kosacker


Änkekejsarinnan Maria Feodorovna var född som dansk prinsessa Dagmar. Efter tsarregimens sammanbrott flydde hon tillbaka till Danmark och levde ett decennium i Köpenhamn i hopp om att hennes barn eller barnbarn inte skulle visa sig vara mördade. För danskarna måste den ryska änkekejsarinnan förefallit något exotiskt och ännu mer hennes kosacker Timofej Ksenofontovich Jasjtjik och Kiril Ivanovich Poljakov som fortfarande tjänade henne.

torsdag 19 augusti 2010

En kunglig Cassandra


Kung Farouk av Egypten blev beryktad för att ha sagt "In a few years there will be only five kings in the world - the King of England and the four kings in a pack of cards". Några år senare störtades han verkligen i en militärkupp 1952.

Versifierad kung


På dörren till kung Charles IIs sängkammare fäste poeten Lord Rochester denna vers:

Here lies our Sovereign Lord the King,
Whose word no man relies on,
Who never said a foolish thing,
Nor ever did a wise one.

Till detta replikerade kungen: "This is very true: for my words are my own, and my actions are my ministers".

onsdag 18 augusti 2010

Kunglig underhållning


Målsättningen att värdighet och kunglig glans skall vila över ceremonier misslyckas ofta nog. Vid Carl XIV Johans död 1844 stod kungen på lit de parade. Enorma mängder folk köade och trängdes för att defilera förbi och beskåda den hädangångne monarken. I tumultet trampades en äldre kvinna ihjäl. Ståthållaren på Stockholms slott skall frustrerad ha utbrustit "Ni bär er åt så förbannat, att ni inte är värda att man ställer till något roligt åt er!".

Don efter person


Det kan tillfogas om kung Fredrik I av Württemberg från gårdagens inlägg att han hade låtit tillverka ett särskilt matbord åt sig. Detta hade en stor urgröpning så att hans imposanta buk skulle få plats.

tisdag 17 augusti 2010

The Great Belly-Gerent


Den förste kungen av Württemberg, Fredrik I, var en man av generöst tilltagna proportioner. Han var känd som "the great Belly-Gerent" och skall ha varit 2,11 m lång och vägt omkring 200 kilo. Napoleon sade att Gud skapat Fredrik I för att demonstrera till vilken gräns en människas hud kunde tänjas utan att spricka medan Fredrik I i sin tur undrade över hur så mycket gift kunde få plats i ett huvud som var så litet som Napoleons. (Bilden föreställer Fredrik I och Napoleon korrigerade efter hur långa de var i jämförelse med varandra.)

måndag 16 augusti 2010

Föga rojalistiskt skaldande


Walter Savage Landor var ingen anhängare av de engelska kungarna George I-IV. (En mindre smickrande karikatyr av Cruikshank föreställande George IV ovan.) Han skaldade:

George the First was always reckoned Vile,
but viler George the Second;
And what mortal ever heard
Any good from George the Third?
When from Earth the Fourth descended
(God be praised!) the Georges ended.

lördag 14 augusti 2010

"he did nothing at all but kill animals and stick in stamps"


Biografier över kungligheter kan vara en knepig genre. Alltför många verk faller antingen i kategorin ointressant helgonlegend medan andra uteslutande fokuserar på mer eller mindre väl belagda snaskigheter. Sedan finns det kungligheter som helt enkelt inte gör särskilt mycket. När Harold Nicolson arbetade på en biografi över kung George V skrev han klagande till sin hustru "He is all right as a gay young midshipman. He may be all right as a wise old King. But the intervening period when he was Duke of York, just shooting at Sandringham, is hard to manage or swallow. For 17 years he did nothing at all but kill animals and stick in stamps". I biografin skildrades de 17 åren på Sandringham helt annorlunda. Där talades det om att genom åren på Sandringham kom han i kontakt med jorden. Genom sin skicklighet att knåpa ihop en biografi och snirkla sig runt tråkiga passager förvärvade sig Harold Nicolson adelskap - vilket gjorde honom synnerligen förtrytsam. Han hade kallt räknat med att bli Lord inte bara en enkel Sir.

fredag 13 augusti 2010

Avhåll er från cigaretter


Vådorna av rökning är många. Likaså är smygrökning inte ovanligt. En smygrökande kunglighet var ärkehertiginnan Mathilde av Österrike. När hon vid 18-års ålder skulle åka till teatern lät hon klä på sig en tyllklänning. Före avfärden passade hon på att ta sig ett bloss på en cigarett men överraskades av sin far som förbjudit rökning. Hon gömde då cigaretten bakom ryggen för att rökningen inte skulle avslöjas. Klänningen fattade emellertid eld och Mathilde dog av skadorna.

torsdag 12 augusti 2010

Kunglig loppcirkus?


Det finns många olika sätt att underhålla sig. Italienaren Signor Bertolotto hade en loppcirkus i London. Enligt en affisch i Victoria and Alber Halls arkiv hävdade Bertolotto att prinsessan Augusta befann sig bland loppcirkusens besökare. Om detta stämmer kan man inte klandra henne ty Bertolottos loppor kunde dansa polka, dra miniatyrvagnar och imitera Don Quijote och Sancho Pancha.

onsdag 11 augusti 2010

När hälta var modernt


Vad som helst kan i princip bli modernt. Under den tid när kungligheter var trendsättare kunde deras personliga egenheter snabbt bli à la mode. Den danska prinsessan Alexandra gifte sig 1863 med prinsen av Wales och hon väckte ett enorm intresse i England. Hon blev mycket beundrad bland annat för sin skönhet och inom societeten försökte man efterlikna henne. När Alexandra på grund av reumatisk feber tvangs linka omkring haltande med käpp under några månader blossade "the Alexandra limp" upp - det vill säga att imitera prinsens haltande gång blev trendigt.

tisdag 10 augusti 2010

Den tatuerade kungen


Tatueringar har förekommit endast i mycket begränsad omfattning i societeten före våra dagar. En del kungligheter utmärkte sig dock genom att låta dekorera sig - i synnerhet om de hade kopplingar till flottan. Bland sjömän var taueringar vanligt och rimligen var det därför Frederik IX av Danmark som kronprins (när han tjänstgjorde vid flottan) skaffade sig en mängd tatueringar.

måndag 9 augusti 2010

En kröning med förhinder som ändrar lagen


Idag är det årsdagen av Edward VIIs kröning i Westminster Abbey i London år 1902. Egentligen skulle den rotunde evige prinsen av Wales krönts redan 26 juni men två dagar för det stora spekaklet diagnosticerades han med blindtarmsinflammation. Detta var inte bara obehagligt för patienten - mängder av människor hade bespetsat sig på att beskåda den första kröningen i England på 65 år. Många hade således vidtagit dyrbara arrangemang för att kunna se ståten - våningar, fönster och båtar hade hyrts och resor bokats. De besvikna kröningsspektatörerna hade nu mindre lust att betala för dessa arrangemang när ingen kröning kunde betittas. När folk vägrade att hålla de kontrakt de ingått blev resultatet ett anatl "coronation cases" i domstolarna. I Krell v Henry ville inte den åtalade betala för en lägenhet han hyrt för att kunna se kröningen. Domslutet blev att han inte behövde betala eftersom lägenheten hyrts enkom för ändåmålet (till skillnad från en person som hyrt en båt vilken kunde användas till en lusttur på Themsen ändå enligt ett annat domslut). Man talade om att kontrakt som Krell/Henry kunde upphävas genom "frustration" - en princip som klargjordes just genom dessa coronation cases och tillämpas än idag.

fredag 6 augusti 2010

Kejsare och attentionseeker


Man kan tycka att det ligger i rollen som kejsare att allt ljus faller på dig. För kejsare Wilhelm II av Tyskland var inte detta tillräckligt ändå. Han hade ett outtömligt bekräftelsebehov av att briljera, skrodera och synas - att ständigt vara i centrum. Wienarna sade lite maliciöst att kejsaren krävde att få vara "hjorten på varje jakt, bruden på varje bröllop och den döde på varje begravning".