Princenapping i "det nära grannlandet"

Att Ryssland förutsätter sig ha rätt att utöva inflytande över sina grannländers inre politik är ingenting nytt. Den hessiske Alexander av Battenberg lanserades av tsar Alexander II som furste av det nyskapade riket Bulgarien 1879. Väl installerad i sitt palats i Sofia, dit han förts av ett ryskt krigsskepp, fann furst Alexander att hans upphöjelse var problematisk. Hans ryska beskyddare förutsatte att han skulle agera som en rysk marionett medan bulgariska politiker ville att han skulle agera för ett Bulgarien som var oberoende av både Ryssland och det osmanska riket (som fortfarande var formellt överordnat Bulgarien). Efter ett par år gjorde sig furst Alexander alltmer självständig från det ryska inflytandet. Krigsäventyr mot Serbien och en expansionistisk politik mot osmanerna avlöpte tämligen väl men lämnade ändå många officerare missnöjda. Furst Alexander greps i en militärkupp 20 augusti 1886 och överlämnades till ryssarna som förde honom till Lemberg i ryska Polen. Det "ryska partiet" i Sofia som gripit makten störtades dock omedelbart av en motkupp av politikern Stambolov vilket banade väg för Alexanders återkomst. Hans ställning var dock så försvagad att han såg sig tvungen att abdikera redan i början av september 1886.