Vrolijke Koninginnedag

I Nederländerna firas idag Koninginnedag. Ursprungligen har det en dag när man firade nuvarande drottning Beatrix mormor drottning Wilhelminas födelsedag 31 augusti. Traditionen tog sin början 1885 redan för Wilhelmina blivit drottning. Sedan 1949 firas dock Drottningdagen på drottning Julianas födelsedag 30 april. Traditionellt firande kan inkludera orangea kläder, papperskronor i orangea nyanser och hår och ansiktsmålning i orangea kulörer. Allt detta syftar på att kungafamiljen i Nederländerna tillhör huset Orange.

Den första fästmöns senare öden

På förekommen anledning har jag tidigare varit inne på Gustaf IV Adolf två avdankade fästmör på 1790-talet. Vad hände med dessa prinsessor efter att den unge svenske kungen inte gifte sig med dem trots allt? Den första fästmön var Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin. När förlovningen överlämnades den svenska staden Wismar på hundra år till Mecklenburg i ersättning. Lovisa Charlotta själv giftes 1797 bort med en släkting, August av Sachsen-Coburg-Altenburg (bilden). Strax efter att ha fött sitt enda barn (en dotter som i tidens fullbordan blev mor till drottning Victorias make Albert av Sachsen-Coburg-Gotha) avled Lovisa Charlotta 1801 blott 21 år gammal. Gustaf IV Adolfs faster hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta noterade detta i sin dagbok: "Hon hade tvingats att gifta sig med sin kusin arvprinsen av Sachsen-Gotha, som hon avskydde, och som misshandlade henne. Hon var mycket olycklig och tänkte t.o.m. övergiva honom".

Den glömde kejsaren

I upptakten till kriget i Indokina som så småningom utvecklades till Vietnamnkriget fanns en aktör som ofta glöms bort – kejsar Bao Dai. Han var son till härskaren över det franska protektoratet Annam. Den unge prinsen utbildades i Paris och blev som trettonåring vid faderns död 1926 kejsare av Annam. Under andra världskriget övertalades Bao Dai av den japanska ockupationsmakten att förklara Vietnamn självständigt från Frankrike. Detta ledde 1945 till att Bao Dai tvingades abdikera även om han 1949 togs till nåder av Frankrike ånyo och då upphöjdes till statsöverhuvud för Vietnam. Bao Dai uppfattades emellertid av många som en fransk marionett som dessutom mestadels vistades i Paris. År 1955 utmanövrerades han av den skrupelfrie Diem som genom en folkomröstning införde republik med sig själv som president. 1997 avled exkejsaren i Paris.

Den kapitulerande kejsaren

Napoleon III hade en rad älskarinnor. Han förklarade detta med orden ”det är vanligtvis mannen som går till attack. I mitt fall försvarar jag mig själv men kapitulerar ofta”. Mest illa omtyckt av allmänheten bland älskarinnorna var sannolikt aktrisen och den ”akrobatiska dansösen” Marguerite Bellanger (avbildad ovan som en katt som leker med kejsaren).

Kungliga äktenskap - goda kollegor eller bittra fiender

Efter att ha lagt ut texten i TV4s Morgonnyheterna har jag ilat vidare till handskriftsavdelningen på Uppsala universitetsbibliotek. I väntan på att mina beställda 1700- och 1800-talshandlingar anländer kan jag passa på att uppdatera bloggen. I dessa dagar är kungliga äktenskap "all the rage" medialt. Synen på vad kungliga giftermål innebar har givetvis förändrats över tid. I äldre tid var det helt givet att furstliga äktenskap var statsangelägenheter. Personliga känslor var knappast det primära i sammanhanget. Det var resonemangspartier där personliga känslor var sekundära. Hur skulle de kunna vara annat när kontrahenterna ofta inte hade träffat varandra före bröllopet? Snarare kan man likna furstliga äktenskap vid ett arbete. Förhoppningsvis fick man kollegor som man kunde arbeta väl med; men i värsta fall det så att man tvingades arbeta tillsammans med en kollega man avskydde. Det sägs att vid ett tillfälle ville en smickrare ställa sig in hos George IV av England och sade honom då att det ryktades att hans "värsta fiende" var död. Smickareren menade Napoléon men George IV tolkade instinktivt situationen helt annorlunda och svarade "Is she, by God?!". Med detta avsåg han sin djupt avskydda maka Caroline av Braunschweig.

Vår hjälte lyser upp morgonkvisten

Något oväntad blev jag kidnappad av TV4 att i deras Nyhetsmorgon lägga ut texten om kungliga förlovningar genom tiderna. Här kan man andaktsfullt begrunda detta:

Föga furstlig

I spektaklet efter Anna Nicole Smiths död 2007 utbröt strid om vem som var far till hennes nyfödda dotter. En av pretendenterna var den åldrade filmdivan Zsa Zsa Gabors make Frédéric Prinz von Anhalt. Denne glider runt i Hollywoodkretsar såsom tysk prins medan verkligheten är något solkigare. Han föddes som Robert Lichtenburg men lät sig 1980 adopteras av den då 81-åriga prinsessan Marie Auguste av Anhalt i utbyte mot kontant ersättning. Han har sedan, till familjen Anhalts förtrytelse, kallat sig ”Herzog zu Sachsen und Graf von Askanien”. I sin tur har Frédéric von Anhalt adopterat personer som sedan också använder det Anhaltska namnet. Den uppenbarligen medietörstige falske prinsen förklarade sig för övrigt i år vilja kandidera till guvernör över Kalifornien på en plattform av legalisering av marijuana och prostitution.