En omvänd kompass

Hertigen av York var tidigare gift med Sarah Ferguson som vid sitt inträde i kungafamiljen på 1980-talet sågs som en frimodig, rödhårig, frisk fläkt i hovets gemak. Med tiden har synen på den numera frånskilda hertiginnan förändrats ganska radikalt. Hon är idag mer känd för sin usla privatekonomi och sina skamlösa försök att hjälpa upp denna. Senast noterades att hon tagit emot 15 000 pund från sin fd makes gode vän, miljardären och dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Hertiginnan erkänner nu att detta var ett stort misstag men som en krönikör i The Telegraph skriver "The Duchess’s errors of judgment are like London buses. Miss one and another three will be along in a minute".

Barnarbete?

Medan de flesta av oss tar lite tid på sig innan vi får ett yrke föds som bekant kungligheter in i sitt kall. Det innebär också att de ibland kastas in i vuxenroller relativt tidigt. När den ryska storfurstinnan Olga gifte sig med kung Georg av Grekland och blev drottning hade hon nyss fyllt sexton år. Föga förvånande inbegrep packningen till Grekland en koffert full med Olgas favoritdockor.

Kungen av Libyen?

I kaoset som nu utspelas i Libyen råder största oklarhet kring vem som kan tänkas ta över när Khaddafi slutligen faller. En person som fram tills nu inte har haft så stora utsikter men som uppenbarligen vädrar morgonluft är Muhammad al-Senussi. Han är den libyske tronpretendenten. Hans far Hasan as-Senussi var brorson till kung Idris och kronprins av Libyen. När kung Idris skulle abdikera och efterträdas av brorsonen genomförde Khadaffi sin kupp i september 1969. Kronprins Hasan fick således aldrig uppstiga på tronen utan hölls sedan fängslad av Khadaffi under många år och levde därefter i armod. Den kungliga familjen lämnade Libyen 1988 och har sedan dess levt i London. Efter Hasans död 1992 är det sonen Muhammad al-Senussi som står på tur till den libyska tronen. Vid besök som Khadaffi gjort i London och Paris har Muhammad al-Senussi lett demonstrationer mot diktatorn. Nu har han intervjuats och på frågan om han hoppas bli libysk kung svarar han "I see myself as a servant to the Libyan people". Prinsen tillägger: "They will decide what they want. My goal is to serve my people as much as I can."

Kungliga blomster

Prins Daniel begåvas nu med en särskild tulpan namngiven efter honom ("Prince Daniel"). Kronprinsessan har en variant sedan 1979 kallad Princess Victoria. Att namnge blommor efter kungligheter är ett gammalt bruk. Det kunde både smickra kungligheter och hjälpa till att lansera nya blommor på marknaden. Redan 1816 hittar vi exempelvis rosen "Dronningen af Danmark" (bild ovan) sannolikt namngiven efter den dåvarande danska drottningen.

Jaktmalör

Ned Ryan, en nyligen avliden vän till prinsessan Margaret av Storbritannien, följde vid tillfälle med drottningen på fasanjakt på Windsor. Efter ett tag insåg Ryan att majestätet stod bredvid honom och noterade hans skott; dessvärre missade han varje förbiflygande fasan. Slutligen såg Ryan en fågel komma flygande ovanligt långsamt. Hornet, som signalerade jaktens slut, ljöd men den upphetsade Ryan kunde ändå inte låta bli att avfyra sitt gevär och skjuta ner fågeln. Då sade drottningen bredvid helt torrt: "Mr Ryan, we don't shoot after the horn has blown. And we never shoot owls".

Att vara först av kungliga tvillingar

Då har kronprinsessan Mary av Danmark nedkommit med tvillingar. I äldre tid var det viktigare vem som föddes först av tvillingarna. Det skotska kungaparet fick 1430 tvillingarna Alexander och James. Alexander var först och blev därmed designerad tronföljare men dog inom kort så tronen tillföll den yngre tvillingen James.

I ett annat fall kan vi också se hur turordning avgör vem som får kronan. I detta fall en ganska avlägsen krona. Den legitimistiske pretendenten på den franska tronen (att skilja från orléanisternas pretendent greven av Paris) prins Louis, hertig av Anjou, fick i maj 2010 sönerna Louis och Alphonse. Såsom äldre i ordning är det Louis som skall ärva den franska kronan om fransmännen tröttnar på Sarkozy och kallar in prins Louis.

Familjebekymmer

Svenska Dagbladet uppmärksammar successionsproblemen i en av världens få bevarade absoluta monarkier, Saudiarabien. Alltsedan kung Abdul-Aziz död 1953 har kungariket styrts av hans alltmer åldrande söner. Vem som är kung i en absolut monarki är av avgörande betydelse och Saudiarabien har ingen tydligen successionsordning. I princip har den äldste överlevande brodern tagit över kungavärdigheten, men ett antal av Abdul-Aziz söner har dragit sig undan från detta. När den nuvarande kung Abdullah vid 86 års ålder genomgått en ryggoperation blir tronföljden en akut fråga. Abdullahs ett år yngre halvbror Sultan är designerad kronprins men sjuklig.

Oklarheten och de många saudiska prinsarna öppnar för ett scenario där olika prinsar öppet slåss om makten. Detta har skett förr. Under 1800-talet förlorade familjen inflytande just genom interna strider. Efter kung Abdul-Aziz död 1953 kämpade hans två söner Saud och Faisal om makten tills Faisal lyckades störta kung Saud år 1964. Hotet om en maktkamp inom kungfamiljen har kung Abdullah försökt desarmera genom att skapa ett särskilt råd bestående av Abdul-Aziz ännu levande söner (och i de fall dessa dött söner till dem). Rådet skall påverka vem som blir ny kronprins. Därigenom skall hela kungafamiljen få inflytande över successionen och interna strider biläggas.

Abdullah har dock själv gjort avsteg från detta råd genom att utse sin halvbror Najef till ett slags kommande kronprins. Detta speglar sannolikt att den egentlige kronprinsen Sultan är så sjuk att han förväntas dö före kung Abdullah. Både Sultan och Najef tillhör dessutom gruppen Sudairerna, ett antal helbröder som utgör ett viktigt maktblock inom kungafamiljen. För att inte stöta sig med dem kan det vara taktiskt att ersätta Sultan med Najef om den förstnämnde dör.

Nu närmar man sig dock den dag när makten tillfaller Abdul-Aziz sonsöner snarare än de åldrande sönerna. Skaran sonsöner är givetvis ännu större. Det kan nämnas att kung Abdullah (bild ovan) har sex söner varav den yngste är bara sju år gammal. Det skall dock noteras att två "yngre" söner fortfarande är helt möjliga framtida saudiska kungar - Salman (73) och ynglingen Muqrin (blott 64). Den som lever får se.

Glasvagnen

Om nu Kate Middleton susar i bil till sitt bröllop i Westminster Abbey. Vad är det då hon försakar? Jo, the Glass Coach. Det är en vagn som byggdes åt Londons Lord Mayor 1881 och inköptes av kungafamiljen 1911. Den kallas glasvagnen på grund av sina stora fönster. Sedan den kom i kungafamiljens ägo har glasvagnen använts för att föra bruden till kyrkan vid kungliga bröllop.

Rojalistisk tatuering

Independent har uppmärksammat fyndet av mer än fyrahundra glasplåtar (dvs negativ till fotografier) funna på en tipp i norra Frankrike. Bilderna togs av en lokal fotograf och föreställer engelska, australiensiska och kanadensiska soldater strax före det ohyggligt blodiga slaget vid Somme. Independent har med allmänhetens hjälp försökt identifiera vilka bilderna föreställer men detta har gått trögt. Sannolikt har alltför lång tid förlupit för att stupade vid Somme skall kännas igen. Det är sympomatiskt att de tre soldater som identifierats alla överlevde och har efterkommande. Bland de oidentifierade soldaterna finner vi en som i rojalistisk nit låtit tatuera in den engelska kungafamiljen över hela sin ryggtavla. Man kan inte låta bli att undra om han och hans tatuering skattade åt förgängelsen i Sommes gyttja.

Vagn eller bil?

Prins William och hans fästmö Kate Middleton har nu tillkännagivit ytterligare detaljer i bröllopsplaneringen. Föga förvånande blir det ärkebiskopen av Canterbury som förrättar vigseln i Westminster Abbey. I nedskärningarnas England har man dock valt att som en gärd av enkelhet färdas till katedralen i bil snarare än i öppen vagn. Detta har fått kritik av personer som menar att flaggviftande åskådare som kantar kortègevägen kan bli snopna om de bara ser en svart bil och inte brudparet. Från katedralen till Buckingham Palace planeras dock en färd i vagn. Alternativa förklaringar till valet av är bil är att man vill undvika paralleller till Diana Spencers bröllop med prins Charles eller att vädret i slutet av april helt enkelt är för kallt och nyckfullt.

Att vara en prins utan land

Att finna sin plats i livet kan vara svårt nog för många människor. Ännu besvärligare torde det bli när man uppfostrats i kejserlig lyx omgiven av underdåniga hovmän - för att sedan fly till en tillvaro i exil. Idag kan vi läsa att shahens av Iran yngste son, prins Alireza Pahlavi, tagit sitt liv i New York efter en längre tids depression. Han syster prinsessan Leila tog sitt liv i ondon 2001.

Kunglig kokbok

En stor genre i bokbranschen är kokböcker. Vi översköljs av allehanda mer eller mindre matnyttiga receptsamlingar alltifrån Martha Stewart till GI-gurun Ola Lauritzson. En av 1900-talets stora kokbokssuccéer i Sverige var Prinsessornas kokbok. Den var förvisso inte författad av någon prinsessa utan av Jenny Åkerström-Söderström. Hon var på sin tid en stor matprofil i Sverige som skrev om mat i Bonniers veckotidning, Bonniers månadstidning och i Veckojournalen. Till yttermera visso hade hon en hushållsskola i Stockholm (Jenny Åkerströms Husmodersskola). Där var prins Carls och prinsessan Ingeborgs tre döttrar Margaretha, Märtha och Astrid elever på 1920-talet. Den kungliga kopplingen skänkte glans åt skolan och Jenny Åkerström var inte sen i att utnyttja detta. Hon skrev 1929 en kokbok som dedicerades till prinsessorna - Prinsessornas kokbok: Husmanskost och helgdagsmat.

Snabba ryck

I England har The Royal Mint (myntverket) låtit prägla ett minnesmynt över förlovningen mellan prins William och Kate Middleton. Slanten har valören fem pund och sidan med drottningens bild får nog sägas vara betydligt stiligare än den ganska tafatta bilden av de unga tu. Den senare har graverats utifrån ett fotografi av prins William och Kate Middleton på en polomatch.

Att lära sig och att glömma

Att lära av historien är inte alltid lätt. Den cyniske överlevnadspolitikern Talleyrand (bilden ovan) har tillskrivits uttalandet "de har inte lärt någonting eller glömt någonting" (Ils n'ont rien appris, ni rien oublié) om bourbonerna när den ultrarojalistiske Charles X besteg tronen 1824. Med detta avsåg Talleyrand att kretsen kring Charles X varken lärt sig någonting av franska revolutionen eller glömt några av de oförrätter de då tillfogades.

Det kan tillfogas att uttalandet inte med säkerhet kan knytas till Talleyrand. Måhända är bakgrunden att chevalier Panat i ett brev 1796 om de från revolutionen landsflyktiga rojalisterna suckade "ingen har kunnat glömma någonting, eller lära sig någonting" (personne n'a su ni rien oublier, ni rien apprendre).

Varning för cricket!

Cricket kan vara farligt. När den tyske Frederick kom med sin familj till England i och med farfaderns upphöjande till engelsk kung 1714 började han odla ett intresse för den engelska sporten. Redan 1731 ser vi honom ta del i cricket. Han både spelade, åsåg, delade ut priser och slog vad. Den tyske Friedrich förefaller ha transformerats till cricketfantasten Frederick, prins av Wales.

Sommaren 1748 deltog Frederick i cricket i Buckinghamshire och träffades han hårt av en cricketboll i bröstet. Skadan skall ha lett till att en abscess utvecklades i bröstkorgen och 1751 avled han

Huvudet: Part 2

Vad kommer då att hända med Henrik IV:s huvud? Det har sedan 1955 förvarats på skatteindrivaren Jacques Bellangers vind. Nu har Bellanger beslutat att skänka det kungliga huvudet till huset Bourbons nuvarande huvudman, prins Louis de Bourbon, hertig av Anjou. Denne sade att det var "ett mycket känslosamt ögonblick - att ha min anfaders huvud så nära mig fysisk". Prinsens avsikt är att Henrik IV:s huvud skall begravas ånyo - helst i sina gamla kyrka Saint Denis i Paris.

Henrik IV återvänder

År 1793 trängde sig revolutionärer in i den kungliga begravningskyrkan St Denis i Paris. De döda monarkernas gravar öppnades och förstördes. Vad som emellertid togs tillvara var kung Henrik IVs huvud. Åtminstone har ett mumifierat huvud som sägs vara kung Henrik alltsedan dess ägts av privata samlare. Nu har detta huvud undersökts och vid jämförelser med porträtt samt med kungens kända skador har man funnit att det verkligen är Henrik IV som dröjer kvar i huvudform. Huvudet har "a light brown color, open mouth, and partially closed eyes".

Ett kort majestät

Den italienske kungen Viktor Emanuel III var ungefär två äpplen hög - dvs 153 centimeter. Hans korta uppenbarelse ses på fotografiet ovan.

En fransk kung i Chavez Venezuela?

Att en krona inte längre finns innebär inte att kampen om den upphör. Den franska tronen har tre olika grupper som gör anspråk på densamma: legitimister, orléanister och bonapartister. Den nuvarande legitimstiske pretendenten är Luis Alfonso av Bourbon bosatt i det alltmer socialistiska Venezuela. Det är en spansk prins vars farfarsfar var kung Alfonso XIII av Spanien. Luis Alfonso, eller Louis Alphonse, har tagit sig titeln hertig av Anjou och gör anspråk på att vara kung av Frankrike och kung av Navarra. Hans söner har han givit de traditionella kungliga franska titlarna hertig av Bourgogne och hertig av Berry.

Den spanska Bourbongrenens anspråk har väckt den orléanistiske pretendentens ursinne. År 1987 inledde Henri, arvtagare till den orléanistiske "kung av Frankrike", en rättsprocess mot Luis Alfonsos far Alfonso om titeln hertig av Anjou och hans användande av vapnet med tre franska liljor. Domstolen fann att titeln existens inte kunde bevisas och att käranden inte kunde bevisa sig lida skada. Målet avslogs därmed.

Populärkulturen och kunglig titulatur

Den uppmärksamme kan undra varför den engelske prins Edward vid sitt giftermål bara blev Earl of Wessex istället för att erhålla en sedvanlig hertigtitel. En källa vid det engelska hovet uppger att prins Edward egentligen skulle blivit hertig av Cambridge. Prinsen hade emellertid sett den romantiska komedin Shakespeare in love och blivit förtjust i titeln Earl of Wessex och bad drottningen att upphöjas till detta istället. Det hela låter ganska mänskligt.